Create Content

Stabilare integration av digital vård i norska primärvården, billigare och stegvis hantering av nationella läkemedelslistan, genomtänkt nationell förvaltning av nationella terminologier och informationsmodeller. Däremot samma splittrade vårdgivare och kommunala skillnader och en teknisk infrastruktur som inte närmat sig den svenska med nationella tjänstekontrakt och modeller för tillgängliggörande av journalinformation. Slutligen en stor vilja till samarbete med sina grannar. Så kan vi sammanfatta intrycket som den svenska delegationen fick av konferensen "E-helse i Norge 2018" i Oslo.

Medlemsresan till Norge blev uppskattad och intressant för alla parter. SFMI (Svensk förening för medicinsk informatik - en sektion inom Svenska Läkaresällskapet) började redan i maj titta på möjligheten att göra en resa till vårt grannland i väster som är intressant på så många sätt. Vi har flera kontakter sedan tidigare och många gemensamma frågor. Det är till och med så att Sverige och Norge lustigt nog har ”samma” eHälsovision, den om att 2025 bli bäst i världen på att nyttja digitaliseringens möjligheter. Dagsaktuella frågor som systemupphandlingar, nationell infrastruktur, informationsmodeller, terminologiska urval, distansvård, AI-tillämpningar, e-hälsoutbildningar med mera är alltså lika aktuella på båda sidor om gränsen. Det visade sig tidigt att den Norske legeforeningen arbetade för att få till ett förmöte mellan den norska, svenska, danska och brittiska delegationen.

Scandi-British meeting

Vår norske kontaktperson Eirik Nikolai Arnesen lade ner ett omfattande arbete för att få kontakt med alla, arrangera förmötet ute på Fram-museet i Oslo samt ordna rabatterat deltagande i huvudkonferensen EHiN2018 i konferensanläggningen Spektrum som ligger så centralt det går att komma i Oslo. Vår skattmästare Göran Karlström ordnade både hotell och deltagandet i konferensen och förmötet och föreningen erbjöd detta till medlemmarna för det facila priset av 1000 SEK. Efter att medlemmarnas anmälningar räknats in bestod den svenska delegationen av tolv deltagare: styrelsemedlemmar Rikard Lövström, Lars Lindsköld, Göran Karlström, Maria Hägglund, Anders Thurin, Claudia Ehrentraut och Fredrik Hoffmann (adj) såsom SFMI-medlemmarna Isabella Scandurra, Lina Nilsson, Tora Hammar, Anders Norr och David Liljequist. Efter huvudsakligen tågresande blev vi med varm hand vägledda av Göran som med erfarenhet av sina frekventa Norgebesök gjorde både hotellvistelse och lokaltrafikresor till en behaglig upplevelse.

Polarexpeditionernas bäring på dagens teknikutveckling

Fram-muséet var en upplevelse i sig! I pauserna mellan presentationer från Norge, Storbritannien och Sverige (Danmarks delegation hade fått förhinder och kom inte) om aktuella läget kring hälsoinformatik, utbildning och professionsdeltagande i utvecklingen på e-hälsoområdet, kunde vi strosa runt och studera hur de olika polarexpeditionerna gått till. Det visade sig att Amundsen vid sina expeditioner hade planerat noggrant, undersökt hur lokalbefolkningen tog sig fram (hundar, slädar, lättviktskläder av päls med mera), studerat varje moment som krävdes under resan, pekat ut tydliga specialistroller åt alla expeditionsdeltagare och lagt stor vikt vid att alla skulle trivas trots långa mörka perioder, trångboddhet och påfrestningar.

Scott hade istället haft storvulna visioner, envisats med att ha "modern teknik" inklusive primitiva snövesslor och hästar, och inte tillräckligt noga analyserat tidigare erfarenheter eller bedömt riskerna i den främmande miljön. Det är inte utan att man slås av jämförelsen med dagens e-hälsoutveckling där behöver fler verklighetsförankrade och överblickbara överenskommelser i stället för abstrakta och diffusa visioner och modeller.

Norrmännen har alltså de kanske allra bästa förebilderna för ett lyckat utvecklingsarbete i sin egen historia.

John Halamka och middag på skeppsdäcket

Höjdpunkten för den svenska delegationen var att avsluta kvällen på Fram-muséet med en middag på däcket på Fram, efter att ha fått ta del av erfarenheterna som John Halamka (http://geekdoctor.blogspot.com/) kunde ge oss från sitt arbete med presidenter och stora reformer i USA sedan en lång rad år. Maten var otroligt vällagad. Vid middagen konkluderade vi att vi bara måste fortsätta det skandinavisk-brittiska samarbetet i våra hjärtefrågor och som ett steg tänker vi från Sverige bjuda in våra nyfunna vänner till ett förmöte till Vitalis 2019-05-21–23, sannolikt måndagen innan Vitalis, alltså 20 maj 2019.

Huvudkonferensen drar igång

EHiN2018 hölls i fantastiska lokaler med central sal med alla utställare och en scen med stor jumbotron och åhörarstolar, bord och inte minst utspridd mat och dryck så köandet var minimalt. Konferensen inleddes med minnesvärda presentationer. Först av tidigare cancerpatient och medgrundare till War on cancer, Fabian Bolin (www.waroncancer.com) som hittat kraften i berättelsen om cancer. Sen av skolsyster Tale Maria Krohn Engvik (https://twitter.com/helsesista) som med värme och enkelt språk sökt upp och funnit ungdomarna där de finns.

Därefter följde Karen Dolva, som verkar mot ofrivillig ensamhet och social isolation med bland annat robotern AV1 som hjälper barn med långtidssjukdom att kunna vara närvarande i skolan utan att vara fysiskt på plats (https://twitter.com/kdolva), och Fredrik Gulowsen som står bakom NYBY, en digital plattform som används av kommuner, hemtjänsten och andra organisationer i Norge och vill skapa nya möjligheter genom direkta kopplingar mellan människor. Det var inspirerande att se så många unga engagerade människor som kommer utifrån hälsosektorn och med nya perspektiv för att förbättra livet för patienterna.

Norska läkemedelslistan enklare byggd

På en senare presentation visar det sig att Norge inte haft råd med storslagna visioner och komplicerat teknikbyggande för att få till en nationell läkemedelslista. Istället har de helt enkelt slagit samman de läkemedelsdatabaser de har och möjliggjort för patienten att dölja ett specifikt recept om patienten väljer så. Inte krångligare eller mer teknikkrävande än så. Med andra ord har de i princip med enkla medel hamnat nära den funktionalitet som är tänkt i den svenska Nationella läkemedelslistan (NLL). Utan att göra dyr teknikutveckling för att hamna på nästintill samma funktionalitet som innan. Och utan att skapa några krockar mellan olika spärrsystem eller bevarandetider.

Patientförväntan på digitala tjänster

Det norska Forbrukerrådet presenterade sin rapport om hur patienterna förväntar sig digitala vårdtjänster
"Digital modenhet ved norske fastlegekontor"
https://fil.forbrukerradet.no/wp-content/uploads/2018/11/20181012-ke-digtal-modenhet-ved-norske-fastlegekontor-rapport.pdf

och hur tekniken integrerats i fastlegenes verksamhet
https://twitter.com/rikardlovstrom/status/1062312097382580224

på ett sätt som vi borde ha gjort även i Sverige. I Sverige har vi istället via våra ekonomiska ersättningssystem i stor utsträckning skapat separata spår där vissa vårgivare är starkt fokuserade på videokonsultationer medan primärvården inte enkelt fått tillgång till tekniken. Vi kanske borde studera hur Norge får detta att fungera mer integrerat med ersättningssystem, informationshantering, tidböcker osv.

Forbrukerrådet visade också att det var vanligt att patienterna inte kände till att de kunde få digitala vårdtjänster
https://twitter.com/rikardlovstrom/status/1062313017403170816

Artificiell eller Augmented i AI?

AI (artificiell intelligens) var ett vanligt tema. Det som ofta glömdes bort var att AI-teknikerna i grunden är metoder för att upptäcka mönster och att det är helt avhängigt indatat för att utdatat ska bli bra och att ledtrådarna till hur mönstren ska användas ska kunna upptäckas. En intressant tillämpning som John Halamka tog upp var att låta AI:n skapa översikter av en patients sjukdomshistoria (automatisk textsammanfattning). Det är ju ett bra exempel på att A:et oftare innebär "Augmented", förstärkt intelligens. Det var flera föreläsares poäng att det var där som kraften borde läggas i nuläget, alltså för att förstärka användarnas förmåga att klara av de "vanliga" momenten. AI-utvecklingen är ju ännu i sin linda och de tillämpningar som beskrivs är "lågrisk" t.ex. att förutse vårdtid utifrån olika parametrar - det kan nog dröja innan vi lägger mer viktiga beslut i en AI-tillämpning, bl.a. pga svårighet att verifiera kunskapen och diskussion om vem som tar ansvar för besluten. Värt att nämna är även att "Deep learning" anses ligga precis på toppen av Gartners "hype-cykel" - det som kallas "peak of inflated expectations" (dvs är just nu övervärderad)...

Flera sessioner berörde AI-arbete i Norge (på norska "Kunstig intelligens"): i Hammerfest testar man beslutsstöd för att optimera layout på sjukhusbyggnader. En centrumbildning vid namn Norwegian Open AI lab vid NTNU (Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet) har projekt bl.a. för tidig diagnostik av cerebral pares utifrån videoanalys av barns motorik, och i Trondheim driver man många projekt för bildtolkning bl.a. känna igen ultraljudsvyer på hjärtat och räkna mikroblödningar vid traumatisk hjärnskada. AI löser inte alla problem på länge än - man ser en stor och snabbt växande brist på radiologer! Bredd på träningsdata är viktigt - i ett projekt kunde ett AI-system känna igen pneumoni med kring 80% säkerhet, men kunde känna igen vilken CT-maskin som användes med över 99,5% säkerhet. I Oslo finns projekt för att avgränsa och mäta storlek på hjärntumörer. 

Centrala arkitekturen i Norge

Vi var några stycken som försökte få reda på hur Norge arbetade med sin infrastruktur och centrala specifikationer av den information som ska delas mellan vårdgivare och med patienten. Det stod snart klart att Norges vårdgivare (5 fylken och 422 kommuner) hade samma utmaningar kring att samordna sig som Sveriges (21 landsting/regioner och 290 kommuner). Båda länderna har snarlika grupperingar och pussel mellan fylken/landsting och kommuner. Mitt-området är det första som försöker (med hjälp av Epic) att hålla ihop informationshanteringen mellan sjukhus och "fastläkare". Anknytningen till kommunal hälso- och sjukvård och omsorg verkar dock ännu svag. 

Rykten om att det fanns en central depå av fastställda arketyper för att definiera det basala informationsbehovet, kunde vi aldrig få verifierat trots upprepade samtal med olika personer som vi trodde kanske kunde veta detta. Det stod i alla fall klart att det inte fanns en tjänsteplattform med tjänstekontrakt på det sätt som Sverige arbetat med.

Helsedirektoratet beskrev en "felles grunnmur" som skulle lösa en del av dessa frågor. http://ehin.no/sessions/dag-2-sesjon-2-room-1/ Grunnmuren ska byggas inom programmet "Felles Infrastruktur og Arkitektur (FIA)" som pågår sedan 2015 och som är planerad till 2022 https://ehelse.no/program-for-felles-infrastruktur-og-arkitektur-fia/bakgrunn-og-organisering-av-fia. Grunnmuren är ett område inom den nationella e-hälso strategin och bygger på gemensamma behov och ska hjälpa till att olika e-hälsolösningar ska kunna samarbeta, som det uttrycktes på en av flera föreläsningar. Grunnmuren grundläggande byggstenar är kodverk & terminologi, gemensam grunddata, gemensamma komponenter, gemensamma krav och riktlinjer såsom gemensam infrastruktur.

Några befintliga nationella lösningar i Norge är Kjernejournal https://helsenorge.no/kjernejournal och e-recept.

Svenska delegationens inspel

Göran, Maria, Claudia och Rikard presenterade en rad stickprov från vad som pågår på nationell nivå i Sverige http://ehin.no/sessions/dag-2-sesjon-3-room-2/ och gav också lite reflektioner på de mest aktuella frågorna som vi uppfattat under konferensen.  Se presentationen bifogad nedan. Vi avslutade med att Amundsen faktiskt var ett föredöme även när det gällde hur man skulle bedriva e-hälsoutveckling.

Fortsatt samarbete

På EHiN2018-konferensen visade det sig alltså att Norge både är före och efter Sverige beroende på vilken fråga vi tittar på, men framförallt finns det goda förutsättningar för samarbete mellan länder i Skandinavien och Storbritannien. Vi reste hem med många tankar om hur vi skulle omvandla alla fina kontakter vi fått till fortsatta samarbeten. Ett exempel var uppmärksamhetsinformation (kritisk info i Norge) där vi har varvat utbyte av tankar och idéer mellan våra länder sedan 2012 och där vi kan komma ytterligare vidare tillsammans.

Ytterligare samarbete bedrivs på departement- och myndighetsnivå i form av den nordiska e-hälsosamlingen som anordnades av eHälsomyndigheten https://www.ehalsomyndigheten.se/satsningar/samordning/nordisk-e-halsosamling-2018/

Förutom det internationella samarbetet stärktes vårt svenska nätverk under de pauser som gavs, till exempel vid gemensamma frukostar och spontana kvällsmöten. Till exempel kom vi att diskutera en del lösa planer på FoU-projekt. Sammantaget kan vi alltså konstatera att medlemsresan blev mycket lyckad med trevligt boende, upplysande föreläsningar, intressanta kontakter både internationellt och nationellt, ackompanjerat av trevlig samvaro och underhållande upplevelser.



Joe McDonald (brittisk kollega), David Liljequist, Lina Nilsson, Rikard Lövström, Maria Hägglund, Isabella Scandurra, Anders Norr, Jan Sigurd Røtnes (norsk kollega), Claudia Ehrentraut, Torgeir Hoff Skavøy (norsk kollega), Tora Hammar, Lars Lindsköld, Anders Thurin, Kjartan Olafsson (norsk kollega), Linn Brandt (norsk kollega), Fredrik Hoffmann


  • No labels